VILKA ÄR VÅRA MEDLEMMAR?
VILKA ÄR VÅRA MEDLEMMAR?
Managementkonsultbranschen är en förtroendebransch och förtroende skapas i relationer människor emellan. Därför vill vi från SMKs sida lyfta fram ett axplock av alla fantastiska profiler som med outsinligt engagemang driver branschen framåt. Vi gör detta genom en intervjuserie.
Först ut är Gunnila Masreliez-Steen, som bland annat har en genomförd studie att berätta om, därefter har vi Andreas Werr, professor på Handelshögskolan i Stockholm och medlem i SMKs certifieringsråd.
Gunnila Masreliez-Steen
KORTA FAKTA
Namn | Gunnila Masreliez-Steen |
Antal år i yrket | 50 |
Nuvarande Bolag och roll | Kontura, ägare och arbetande styrelseordförande |
Inriktning | Bred management- och organisationskonsult med erfarenhet från lokala och internationella bolag, offentliga och ideella organisationer i 32 länder på 4 kontinenter. |
Förtroendeuppdrag | Styrelseordförande för Sweden IWF (International Women´s Forum) Vice ordförande i styrelsen för Montemarina, Spanien Styrelsemedlem i SMK Invald medlem i Projektakademin |
Akademin | Visiting professor at Thunderbird (American Graduate School of International Management) Arizona USA |
Gunnila, utifrån din långa erfarenhet i yrket, vad skulle du säga är managementkonsultens viktigaste bidrag till dagens företag och samhälle?
Utan konsulterna skulle valet av lösningar gå mer i samma banor. Perspektiven skulle vara snävare och mer fokus läggas på de interna behoven, i stället för på omvärldens, dvs dem man är till för.
När vi kommer tillbaka till vardagen, efter dessa gemensamma upplevelser över hela världen av Coronapandemin, kommer mycket att vara annorlunda. Hur vet vi ännu inte, men i backspegeln kommer vi att se tydliga mönster. Konsulterna behövs i omställningen. Om företag och offentliga organisationer strävar efter att återställa det som var kommer det att ta längre tid att få igång verksamheten, eftersom omvärlden kommer att ha förändrats. Det handlar om ekonomiska förutsättningar, efterfrågan på marknaden, grundläggande värderingar i synen på arbetet, förhållningssätt till varandra kollegor emellan, etc.
En god managementkonsult tillför kunden analyser och erfarenheter av andra lösningar utifrån likartade problem i liknande organisationer eller företag. Hen utmanar. Hen tillför kunskap. Konsulter är kreativa och tar ansvar för att resultat uppnås genom kundens chefer och medarbetare. En god managementkonsult gör inte jobbet åt kunden. I stället lär de upp kundens personal, så att konsultens kunskap finns kvar i verksamheten, när hen lämnar. Med sin kunskap om metoder och verktyg som kan underlätta arbetet, bidrar konsulten med struktur och tydliggörande av var man befinner sig i utvecklingsarbetet.
Konsulten är den kugge som kan skapa bryggan mellan det gamla och det nya som kommer.
På Kontura har ni nyligen genomfört en studie om förutsättningar och utmaningar inom kommunsektorn, vad har ni kommit fram till?
Rapporten ”Chefskap för den ny välfärden” som genomförts i partnerskap med Linköpings kommun är en mycket stor genomgång av utgångsläget inför kommande förändringar. Vad är man duktiga på? Vad behöver man utveckla? Fyra områden som beskriver jobbet: Leda verksamhet, Leda förändringar, Leda medarbetare och Leda sig själv är undersökta. Utifrån fyra olika källor som visar om det man säger också är det man gör. Till delar är totalt 8 stora och små kommuner med i materialet. Som vägledning finns områden som behöver anpassas till morgondagens behov beskrivna. Sedan är det upp till varje kommun att finna för dem lämpliga sätt att gripa sig an uppgiften.
Dagens kommunala chefer är duktiga på att Leda medarbetare och sig själva, men såväl deras chefer som deras medarbetare ger dem som feedback, att de ändå måste bli bättre på detta ledarskap. Arbetslivskulturen, inom vars ramar de driver sitt arbete, värderar ledning av människor före ledning av verksamhet och omställning till morgondagens behov. Detta är ett observandum när vi kommer tillbaka till verkligheten efter pandemin. Dagens chefer behöver lära sig att driva en verksamhet med många anställda mot tydliga verksamhetsmål, så att de kunderde är till för som organisation, får sina behov mötta. Detta kommer att ställa krav på att cheferna utvecklar sin förmåga att Leda Verksamhet och Leda förändringar. I rapporten, som finns på Konturas Hemsida och som alla kommundirektörer och HR-chefer har fått, finns många förslag på vad som behöver göras. Rapportens timing kunde inte vara bättre i dessa Coronatider, där det enda vi vet är att vi måste klara omställningen till framtiden i samverkan.
Gunnila, du har valt att stanna kvar i managementkonsultyrket under många år, vad är det som driver dig att gå till jobbet varje dag?
Att vara del av samhällets utveckling. Att reflektera över det som händer tillsammans med människor som arbetar på alla nivåer. Att följa arbetslivet och aktivt bidra till att förbättra det. Jag brinner för det helt enkelt och har alltid gjort.
Slutligen, varför är du medlem i branschföreningen och vilken är SMKs viktigaste roll menar du?
Konsulter behöver organisera sig. Branschen behöver synliggöras. Tillsammans kan vi visa hur viktiga managementkonsulterna är för utvecklingen i samhället. Det är SMKs uppdrag.
Som konsultchef ser jag att konsulter har modet att lita på den egna kunskapen. Kunniga, kreativa och drivande mot tydliga mål levererar de, när de lovat. Men en del har ack så svårt att själva inordna sig i de system de arbetar med. Ska branschen överleva är det avgörande att få ihop den, och att konsultbolagen hjälper till. Jag drar mitt strå till stacken!
Andreas Werr
KORTA FAKTA
Namn | Andreas Werr |
Roll | Professor på Handelshögskolan i Stockholm |
Förtroendeuppdrag | Medlem i SMKs certifieringsråd |
Akademin | Handelshögskolan i Stockholm |
Andreas Werr började sin universitetskarriär som student på Handelshögskolan i Stockholm under 90-talet. Efter examen planerade han att bli konsult som så många andra, men mot slutet valde han istället att stanna kvar på Handels för att forska. Han blev inte konsult själv men har däremot forskat desto mer om yrket och branschen. Idag är Andreas professor på Handelshögskolan och dessutom medlem i SMKs certifieringsråd. Vad har Andreas för tankar om managementkonsulbranschen utifrån sin forskning och vad är hans tips kring CMC-certifiering med tanke på hans roll i certifieringsrådet?
Vad skulle du säga är managementkonsultens viktigaste bidrag till dagens företag och samhälle Andreas?
Jag får ofta frågan om konsulter gör nytta. Jag har forskat om detta och det finns definitivt ett bidrag. Utmaningen är att ganska få chefer vill prata om sina konsultinköp. Det finns både utmaningar och möjligheter med att köpa in konsulter, och många konsultprojekt är svårmätbara. Det värde som skapas åstadkoms ofta i stor utsträckning mellan konsult och klient.
Vi vet idag att chefer fortsätter att köpa och betala för konsulter, det är ett tecken på att det finns en fortsatt efterfrågan. Bidragen kan vara mycket olika – konsulter kan bidra med expertis, konsulter har exempelvis möjlighet att bygga upp en stor och stark erfarenheten tack vare att de kan jobba mot flera olika kunder, men också rent resursmässigt, kunden ifråga har kanske inte resurser där och då och är således i behov av en uppstärkning. För chefer kan det också finnas personliga drivkrafter, så som att ha ett bollplank, eller att få ett färdigt material med tunga analyser och slutsatser från en utredning som man har ett intresse i – ”ett tungt PowerPoint-deck med analyser som är svåra att ifrågasätta”.
Du är medlem i SMKs certifieringsråd. Vad är rådets viktigaste uppgift enligt dig?
Kort och gott att kvalitetssäkra konsulter som blir certifierade. Rådet säkerställer att konsulterna når upp till de krav som vi har på certifierade konsulter.
Vilka nyttor ser du med en CMC-certifiering? Har du några råd eller tips till konsulter som funderar på att certifiera sig?
Ambitionen med CMC är att öka säkerheten för dem som köper konsulter. Det är svårt att bedöma kvalitet vid konsultinköp, varför det kan finnas en osäkerhet i att köpa konsulter. Certifieringen är ett sätt att säkra kvaliteten. Som konsultinköpare behöver man inte förlita sig på kontakter och referenter utan man ska kunna känna en trygghet i certifieringen.
Vi har idag konsultbolag som gjort CMC-certifieringen till en del i sin konsultutveckling och -utbildning. På så sätt kan certifieringen fylla en bra funktion för den enskilda konsultfirman.
Att certifiera sig är också ett tillfälle att få reflektera kring sin praktik. Man får en möjlighet att ta ett steg tillbaka, och inte bara springa vidare till nästa uppdrag eller nästa leverans. Det blir en del i den egna professionella utvecklingen.
Du är ju som sagt professor på Handelshögskolan, vad forskar du kring just nu och har det gett några inspel gentemot oss managementkonsulter (som yrke eller bransch)?
Jag har historiskt forskat mycket kring olika metoder och verktyg för konsultyrket, det så kallade strukturkapitalet. Det här är något som de stora managementkonsultbolagen investerar mycket i. Man har haft behov av att skapa ett gemensamt språk hos konsultbasen inom bolagen.
Just nu fokuserar jag mer på produktionssidan. Knowledge Management och strukturkapital i alla ära men i mångt och mycket handlar det, i kund-konsultsammanhang, om att det är en projektgrupp som ska jobba ihop och leverera. Kollektiv intelligens och kunskapsintegration är områden som jag studerat. Hur kan vi exempelvis få projektgrupper och styrgrupper som bättre nyttjar sin kompetens?
Jag tittar också på misslyckanden. Hur ser vi till att organisationer lär av sina misslyckanden? Vilka organisatoriska förutsättningar får man som konsult? Finns exempelvis klimat för att ställa frågor och att utmana?
I din roll som professor, har du noterat några viktiga trender och utmaningar kring managementkonsultyrket på kort respektive lång sikt?
En trend som vi ser är att klienterna blir allt mer kompetenta. Köparna kan idag vara tidigare konsulter. Detta är positivt på så sätt att vi får tydligare förfrågningsunderlag och behovsbeskrivningar, men det kan också bidra till att kraven ”skruvas upp”. Det kan i sin tur innebära att det blir svårare att få in, och få betalt för, mer juniora konsulter, på grund av de stärkta kravspecifikationerna.
En trend är också att konsultuppdragen tycks bli kortare. Detta som en följd av att klienterna idag är mer måna om att ordna vissa saker själva bland annat – ”det här gör vi själva men här, inom detta specifika område, skulle vi behöva er input som konsulter”.
En annan trend är rörelsen mot mer agila arbetssätt. Detta utmanar kanske en viss typ av konsultmetodiker där man börjar med en gedigen analys och problemlösning och därefter kommer med lösningsförslag. Det kräver en lite annan resurssättning när man jobbar mer agilt och löpande/avstämmande. Bakom det agila så ligger en bredare trend mot mer pragmatiska metoder. Historiskt har man lagt mycket tid på analys och långa rapporter, och därefter förslagit en implementering som ett nästa steg och i sin tur ett nästa uppdrag. Nu börjar vi se att man inte är lika pigg på att lägga mycket tid på en tung analys och rapport – man är istället mån om att smyga igång med implementering tidigare.